trött igen... och ont...

Jaha.. då var man hemma efter ännu ett prövande pass där man först tränade delta muskulaturen och därefter abdominae musklerna... dvs axlar och mage ;) Sedan körde vi capoeira för hela slanten och det var där det gjorde ont. Idag hade vi faktiskt instrument och sådant, så det blev att skråla för full hals de sista 20 minutrarna och sjunga till de sånger som capoeiran i Miami använder sig utav. Väl i rodan så drämde jag några stycken i golvet, vid ett av dessa tillfällen föll en kille på mitt knä dock... och det känns faktiskt som att knäskålen hoppade ur led. Det känns konstigt när jag går i sidled nu och kanske vaknar man upp imorgon med svullnad stor som en fotboll på vänster knä, vad vet jag.

Idag så prövade jag och carlos ut modeller på kläder som skall tillfall The Butler. Det blir nog svarta tunna t-shirtar med v-neck. Butler står på höger arm och baktill, helt okej faktiskt. Jason misslyckades dock totalt med sina försök att stryka på företagsnamnet på tröjorna. Tydligen har vi nu också fått en VIP gäst, bland alla våra andra något suspekta gäster på edgewater så har vi nu en concierge från Quintessential. Dessa åker helt enkelt runt i världen och testar olika exklusiva leverne. Alltifrån Burj al Arab till hotell i NYC osv. Verkar vara ett ganska glassigt jobb, men man kan tänka sig att det blir ganska ensamt att åka runt... jag vet själv att det kan vara otroligt tomt att vara borta hela tiden...

AJ MITT KNÄ!

Inget vidare spännande idag egentligen, agerade springpojke och köpte kaffe till hela kontoret och min nya favorit sak "apple fritter" som är någon sorts äpple kaka, väldigt god och passar perfekt till det enda kaffe man kan dricka här, Cafe Misto.

När jag gick hem från gymet nu på kvällen så kände jag ett enormt "craving" efter mjölk. Men nu har jag ingen liten market tillräckligt nära för att jag skulle orka ta mig till en sådan, så jag får nöja mig med vatten och juice.

Såg klart på Nip/Tuck idag, hade bara lite kvar av sista avsnittet. Riktigt bra serie som sagt, men väldigt tung. Där alla relationsbekymmer man kan tänka sig radas upp och kirurgiskt gås igenom. Det är ett hopkok av alla tänkbara draman... men tänkvärt... vackert och sorgset... och man kommer fram till att man älskar bebisar! Det är en lång och plågsam historia som mynnar ut i det mest fantastiska som vi någonsin kommer få uppleva. Kärleken till det liv som vi har skapat tillsammans, det är något otroligt.

Michael Jackson spelar ur högtalarna och det får en alltid att tänka på vilken fantastisk artist han är och har varit. Kommer nog aldrig finnas en större artist. Tycka vad man vill om honom som person, men som artist kommer det aldrig finnas någon större.

Avslutar detta något korta och ganska deskriptiva inlägg med Michael Jacksons ord

"I just can't stop loving you" Michael Jackson