Jaha då har man överlevt Memorial Day även kallad hip-hop weekend. Det var faktiskt första gången som jag kände mig något hotad när man gick igenom ett riktigt packat south beach och människor blev muddrade av polis överallt, spyor och fulla människor trängdes med kostymklädda vakter och hip-hopare delade ut sin musik överallt. Stora partyn med Nelly, Ne-yo och andra var överallt och köerna ringlade långa överallt! Själv gick man svettig genom stan med Equinox påsen över axeln, trött efter ännu ett pass på gymet och undrandes om man skulle behöva slåss på vägen. Faktum var att jag en gång knöt mina skor av den anledningen. Att man skulle behöva tvingas ta till våld, nej riktigt så illa var det kanske inte men tanken och känslan fanns där.
Igår var jag och Carlos på Indiana Jones filmen, den var inte så bra som man hade hoppats på. Nerven var borta och känslan av de gamla filmerna var inte där. Lite som Star Wars filmerna förlorade sin charm så hade denna också förlorat sin charm och dåliga alien referenser blandades med den röda fanans fruktade makt.
Massa nya tankar har smugit sig in i alla fall. Naprapat? Det kanske vore något, jag tycker det låter otroligt roligt och spännande, men samtidigt så är osteopat roligt också ;) Så många saker som man kan tänka sig att göra och vill fixa med. Men man får se vart livet leder en på den slingriga stig som man har tagit hittills så har man inte en aning vad som väntar bakom nästa krök, på gott och ont... Men något sådant vill jag verkligen syssla med. Att kunna jobba med sina händer och kunna hjälpa människor genom att trycka rätt och förstå hur rörelseorganen fungerar i samband med träning och vardagligt arbete. Massa ideer för sådant! Otroligt spännande!
Kom ganska nyss hem från ett pass på gymet, det var Cardio Kickboxning. Hade inte mycket energi idag men jag kämpade mig igenom det. Har även börjat använda mig av sandpåsar och slå på dessa ganska mycket. Riktigt bra faktiskt, tungt, jobbigt, hårt och terapeutiskt. Man slår och slår men påsen ger sig aldrig och till slut så kroknar man och orkar inte mer.
Lyssnar mycket på amerikansk Poprock just nu. Daughtry och Nickelback dånar ut ur mina nya pc högtalare som ger mindre ljud ifrån sig än mina datorhögtalare.... men man får väl vad man betalar för, de kostade 10USD.. så det var inte direkt hela världen. Det finns något charmigt över collegerock. Det är som att tiden går lite långsammare och verkligheten blir som från en fånig amerikanst high-school film, där svårigheter avlöser varandra och lycka mäts i hur man lyckats ta sig undan den senaste förödmjukelsen. Country lyssnas det en del på också faktiskt. Tobias sade att texterna är väldigt bra och när man väl kommer förbi sin ovilja att höra det så kan man faktiskt verkligen utläsa texter som har ett stort djup och man kan lättare förstå det otroliga engagemang som finns för denna folkmusik i detta land.
Ett något filosofiskt ordspråk denna kväll, då det tåls att tänkas på.
Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne.
Jean-Jacques Rousseau
Tag hand om er alla och tänk på att älska er själva, för att verkligen kunna älska varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar