Idag såg jag på ett dubbelavsnitt av Greys Anatomy och jag kände att jag bara måste skriva ner en del av tankarna kring detta. Vad som hänt idag tar vi under morgondagen då dagen ännu inte är slut ännu.
( Bilden har jag faktiskt tagit själv ;) tycker den blev ganska bra)
Måste först ge en stående ovation till skaparna av denna serie då den verkligen berör på många sätt. Folk må tycka att jag är blödig eller töntig men jag var på väg att gråta sex gånger under dessa 90 minuter och jag grät faktiskt två gånger. Det intressanta är att det är av olika anledningar. Vid ett tillfälle gråter man av sorg och smärta, skapat av empati för rollpersonerna och deras kontext. Vid ett annat tillfälle gråter man av glädje för att en patient överlevt en operation och den glädje och tacksamhet som detta genererar över livet. Vid de tillfällen man nästan fäller tårar är det oftast över interaktionen av karaktärerna som drar en med över de händelserika fält som är deras vardag. Det får en att fundera och tänka över många saker såsom kärlek, vänskap, val, misstag, konsekvenser och allt annat som våra liv innehåller. Oftast relationer, då det är det som formar våra liv till det som är vad vi kallar vår vardag. Utan våra relationer till människor runtomkring oss så betyder ingenting annat särskilt mycket. Hur mycket pengar man än har kan man inte göra så mycket med dem om man är ensam på en öde ö....
Alla dessa tankar och funderingar tar sig ofta uttryck i denna serie då den som jag tidigare har nämnt är så otroligt välgjord och gestaltar sig med stort hjärta oavsett om det som visas klassas som rätt eller fel, ont eller gott. Det är relationshistorier med proffessionen som bränsle till sorg och glädje. Jag har fastnat helt och hållet för denna serie, kanske för att man ibland hoppas att ens liv var som en sådan serie, och ibland faktiskt känns som en sådan. En såpa som man själv har skapat. Problemet är väl att man inte kan se nästa avsnitt, man är själv med och skapar det.
Så med andra ord, jag är blödig och väldigt känslig... haha många killar skulle säkert skratta mig rakt i ansiktet och speciellt här där folk gör sitt bästa för att upprätthålla en fasad av något som de egentligen inte är.
Tag hand om er och sov gott denna fredag kväll....
"För människan finns blott tre stora händelser: att födas, att leva, att dö. Hon vet ej om att hon föds, hon lider av att dö och hon glömmer att leva."
Jean de la Bruyère
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar