Dreaming again....

Hej igen...

Återigen var det länge sedan som man skrev. Jag har mycket att göra nuförtiden och det blir helt enkelt inte att man sätter sig ner och skriver. Min laptop som jag brukar skriva är inte igång lika ofta och som ni kanske vet så brukade jag föredra att ligga i sängen och skriva mina små inlägg. Numera är det den stationära datorn som gäller, och den är egentligen inte lika bekväm att skriva på. Det har något med tangentbordet att göra, det klickar inte lika fint ;)

Jaha, vad har hänt sedan sist då? Skolan är väl det som egentligen är helt dominerande numera. Jag läser anatomi och lär mig alla ben och muskler i kroppen. Detta tar ju faktiskt en hel del tid, men tro det eller ej så är det sjukt roligt! Förutom att vi lär oss benens namn så måste man också lära sig varje enskild muskels ursprung, fäste och funktion. Det låter kanske illa, men med hjälp av att vi springer runt och använder varandra som exemplar så är det andå ganska enkelt att räkna ut hur allting fungerar. Spännande, roligt och utmanande!

Utöver skolan så är det väl träningen som tar en del tid. Det blir både capoeira och styrketräning. Utmaningen för mig ligger i att man alla ens kursare i stort sett är runt 20 och man skall tävla med dem i fysisk uppenbarelse. Det är en utmaning men man får väl försöka sporra sig istället för att bli deprimerad och nedslagen av det ;)

Människorna som man pluggar med är fantastiska. Alla är trevliga, tävlings- och träningsinriktade och alltid med på att spexa eller göra roliga saker. Senast förra veckan hade vi en innebandy turnering och våran klass var utklädda till Smurfar allihopa. Vissa värre än andra ;)

Man kan nog säga att min vistelse i Lund är väldigt positiv, nya människor och erfarenheter och allt möjligt som får en att fokusera på annat. Men fortfarande.... så många tankar... så många funderingar och så många minnen. Just nu känns det som att det kommit tillbaka med större kraft. Alla minnen... så mycket man ville göra annorlunda och så mycket som man önskar att saker och ting var... rörelserna, smekningarna, orden... känslan av att inte vara ensam utan med en människa som betydde och fortfarande betyder så otroligt mycket för en.

Nu är det väl dags att äta frukost och ta sig ut på stan innan man skall jobba på nation denna afton. Utanför denna morgon så är det marknad och man ser stånd överallt som vill sälja sina saker. Jag skall hoppa in i duschen och sedan cykla längs den medeltida staden för att se om man kan hitta några trevliga möbler och dylikt.

Förra veckan hade jag två vänner som hälsade på! väldigt trevligt och roligt att umgås med människor som man tycker så mycket om och som inte är från lund, man kan visa upp sin nya tillvaro och hur allting fungerar. Nästa vecka kommer faktiskt delar av familjen och sedan också Eskil! det skall bli väldigt trevligt!

Dags för mig att hoppa in i duschen! Shit, vad svårt det är för mig att våga vara känslosam numera...

"At last, a good hair day"
Tom Cruise, Vanilla Sky

it's been awhile

Jaha ja, vad har vi här då?!

Det var verkligen ett tag sedan jag skrev här och det har väl hänt en hel del under den perioden. Vad man först kan säga är att jag har bosatt mig i Lund och numera studerar till sjukgymnast. För att vara ärlig så trivs jag som fisken i vattnet. Möjlighet till mycket träning av alla de slag, styrketräning, capoeira, massage och så mycket annat. Det är en glädje att känna att det man studerar verkligen passar en och man trivs både med människorna och med det som man faktiskt skall lära sig.

Jag har också hunnit med att jobba en vända, jag var i Sundsvall och slet som ett djur. Det var sjukt roligt men mycket jobb. Där lärde jag faktiskt känna ett antal fantastiska människor som man verkligen ser som goda vänner numera.

Orkar inte skriva så mycket denna första gång.. antar att man får ta det successivt med att komma igång igen då man haft ett ganska rejält uppehåll.

take care!

Home Alone

Då var man tillbaka i Sverige, och det känns ungefär som att man har vaknat upp ur en dröm. Jag var borta i två månader och nu är man tillbaka. Med ny energi och redo att ta sig an de utmaningar som livet har i beredning för dig.

Hade en intressant flygning bredvid en äldre kvinna vid namn Cordelia. Hon var väldigt mycket för det här med holistisk helning och vi pratade mycket om att diet, träning, att använda sina energier på rätt sätt och hon uppmande mig mycket i det att använda min sorg som en enerigkälla och verkligen försöka att drivas av den istället för att låta den sluka min och mina vänners energier. Så det var en intressant flight med bra utbyten och en bra dialog.

Det var ett sorgligt farväl av Carlos och grabbarna och det känns faktiskt som att vissa av dessa människor kommer vara vänner som följer med en långt framåt. Fantastiskt att man kan möta så godhjärtade människor i en stad som är så fullkomligt besatt av sex, pengar och status. Här finns de guldkorn och jag är otroligt tacksam över att jag träffade några av dem.

Kommunikation, hur viktigt är inte detta? Det sätter fundementet för så mycket som vi gör och har. Det ser till att relationer fungerar i vått och torrt, det gör vårt arbetsliv enklare och det får människor emellan att skapa och förstöra. Jag har lärt mig mycket vad gäller att kommunicera. Att finna ett lugn i samtalet och verkligen både lyssna och ta del av kommunikationen emellan människor. Det handlar inte om mig längre, det handlar om oss. Det handlar inte om jag, det handlar om vi. Att vara i en relation och verkligen kommunicera, det är något otroligt vackert som jag en dag verkligen hoppas få uppleva. Så slå ett slag för mer kommunikation. Prata med varandra, vare sig det är i arbetslivet, med vännerna eller med din älskade. Prata med varandra och upptäck att känslor och allt i livet får ett större värde och att det du delar med dig av ger så otroligt mycket tillbaka.

Känslan av att vara hemma? Rädd? Skrämmande? Ja, mycket.. men jag fungerar. Jag kan jobba hårt, jag har mycket ideer och har en del planer. Det som gäller då nu är att börja beta av det en och en. Att verkligen försöka klara av de mål man har satt upp sig för och påbörja återigen den långa resa som vi kallar livet, som verkligen inte är enkel men som visar oss så mycket vackert. Och det största av allt.. tänk att vara kär och bli älskad tillbaka... så otroligt fantastiskt ;) men det vet säkert många av er redan. Men jag kan säga er att när man finner den där speciella känslan på riktigt... det är inte alla som gör det, men då är det något som överstiger livet självt.

Skall försöka sova strax... även om jetlagen gör sitt så att man inte kan... det får bli att ta ett sömnpiller eller två.

"Make everyday count, make every meeting mean something, make every love everlasting..." Okänd

Sundeck...

Idag var den stora dagen när man skulle tatuaera sig. Dagen började med att vi gick i mässan och sedan traskade vi runt i väntan på att jag skulle tatuera mig. Väl där så visade det sig vara full rulle och det fanns inte tid för mig förrän två timmar senare. Vi återvände efter två timmar då vi hade besökt Nikki Beach och konstaterat att Starbucks har många olika stilar på sina ställen. Då fick vi faktiskt vänta en timme till... så vi traskade vidare, åt lite lunch och återkom sedan för att återigen få vänta på att artisten skulle designa min tatuering.

Väl efter denna halvtimme så fick jag se resultatet av vad de skulle göra av mina ideer... det var inte riktigt som man hade tänkt sig och priset var det dubbla. Det resulterade i att man faktiskt inte gjorde en tatuering utan lade det åt sidan och tar hand om det en annan gång.

Något besviken efter detta så traskade vi återigen runt och upptäckte att vi faktiskt hade spenderat hela dagen med att traska runt... så vi begav oss hem till Edgewater och slappade något.

Efter många om och men bestämde vi oss för att köpa med oss Take-Away från en nära belägen restaurang och sätta oss på taket på Edgewater som kallas för Sundeck.

Där har vi nu faktiskt suttit i fem timmar och diskuterat tillsammans med Olivier allt mellan himmel och jord. Från relationer och förhållanden, till vänskap och religion. Så det var en hel del intressanta argument som utvecklades under dessa timmar. Olivier är en otroligt trevlig människa som verkligen har en styrka som person och vän, en av de mycket få genuina människor som man har lärt känna här i Miami.

Inte lyssnats på så mycket musik här idag, så jag passar på att säga att U2 kan man alltid lyssna på. Det finns få band som har skapat så starka låtar som denna Irländska supergrupp. De tillhör den absoluta supereliten vad gäller musiker och har genom årtionden trollbundit oss med låtar som Where the Streets have no name, One och många många andra. Min personliga favorit är With or Without you, som kan skära igenom vilka tankar som helst och lämna dig därhän med funderingar om så otroligt mycket.


Avslutar dagens ganska korta inlägg med följande ordspråk som är ett som jag verkligen vill, tror och hoppas på...
"Omnia vincit amor" Love conquers all, kärleken besegrar allt...

at the rooftop...

Idag var återigen en fantastiskt slö dag. Jag och Eskil jobbar aktivt för att komma in i den livsstil som anammas här. Främst innebär den att sova sent på morgonen (vilket vi misslyckades fatalt med då jag inte kan sova och eskil går upp runt halv sju på morgonen) stappla sig till starbucks och avnjuta en kaffe för att inleda morgonen. De öppnar faktiskt 6.30 varje dag vilket gör att man i princip alltid kan besöka denna inrättning av kaffe och bakverk. Dagen spenderades således efter att vi vaknat med att slappa runt på stranden, sola och bada och läsa böcker. Runt tretiden så var vi båda så trötta att vi bara ville sova och begav oss därför hemåt efter att ha tittat på sverige-spanien tillsammans med våra nyvunna vänner oliver och alexandra. Efter att ha sovit ett tag bestämde vi oss för att gå på bio och det som avnjöts i mörkret var "The Incredible Hulk" som mest tack vare Edward Nortons briljanta skådespeleri faktiskt vann en plats i "bra filmer" kategorin.

När filmen var slut så gick vi till en privatfest som var på ett hotelltak. Där jobbade nämligen vår vän Olivier Delacroix denna kväll. Eftersom vi var så neddressade hällde vi snabbt i oss en drink och begav oss hemåt för att fräscha till oss, lyssna på discomusik och därefter återigen bege oss till denna fest där vi nu avnjutit drink efter drink och pratat med många och trevliga människor. Amerikaner är dåliga på att dansa och den manliga delen av befolkningen klär sig i allmänhet väldigt dåligt, tack och lov att man är svensk och intresserad. Olivier och Max bjöd oss på drink efter drink och nu när klockan är halv två så kände vi att det helt enkelt var tid för oss att bege oss hemåt för att sova.

Imorgon skall jag tatueras... kommer bli både omtumlande och spännande och jag kommer att visa hur det blev med bilder, det kan jag försäkra er om.

Hoppas ni alla sover gott och jag saknar er alla så mycket, speciellt dig älvan.

kram

"Att tro är att kasta sig ut på 1000 famnars djup och inte veta vad som händer" Kierkegaard

Alfie...

Idag var återigen en slö dag... Började med några arbetsuppgifter på morgonen och sedan så regnade det större delen av förmiddagen, vilket ledde till att man inte kunde göra någonting på förmiddagen. Man fick stanna inne och göra inte så mycket, smålyssna på musik och titta på vissa delar av valda filmer. En av dessa valda filmer blev Alfie, en otroligt bra film med Jude Law i huvudrollen som handlar om en ung man som desperat försöka hitta sitt rätta jag i kärlekens tecken... en vilsen man som söker bekräftelse hos diverse kvinnor och diverse lösa förhållanden som inte leder till något verkligt. Han söker desperat efter det rätta och det som kommer få hans liv att vara något mer än bara tillfälliga förbindelser och möten. Det får en att tänka mycket på ens egen situation hur man tänker och hur man mår, vad man gör och vad man kan tänka sig att vilja göra... Jude Law är för övrigt en otroligt vacker människa som verkligen är en dröm för alla kvinnor och även för män kan jag tänka mig. Alfie glider runt på sin scooter och försöker förföra allt han ser som han uppskattar och lyckas med detta tämligen bra. Med tanke på hans otroligt charmiga yttre, hans oklanderliga klädstil och sanslöst charmiga leende leder till ett effektivt sätt gentemot det täcka könet. Jude Law är ändå Jude Law, icke att förglömma.

Vi besökte även BASS museum of art idag, det var en intressant utställning som handlade om filmstjärnor på Plasma-TV porträtt. Låter lagom skumt men var faktiskt ganska häftigt. Det var TV-apparater som var uppställda som visade minutslånga sekvenser av diverse filmstjärnor. I varje porträtt så fanns det under dessa minuter en förändring. Det kunde vara ett blinkande öga, eller deformerande fötter... allt vad man kunde tänka sig, riktigt intressant och häftig utställning. Även om några av konstverken verkligen var lite läskiga.

Efter detta så skulle vi ta oss till ThierreMas för Eskils hårklippning, så detta gjordes och efter en noggrann dissikering av svålen hos herr Ingvarsson så rände vi in till Publixx och skaffade diverse varor som vi tyckte oss behöva. Själv ansåg jag mig vara blek en dag som denna och såg därför till att ta ett besök på Boca Taning....

Väl hemma så började vi konsumera öl och Mojitos i takt med bagels som också skulle ätas upp. Med ett besök på Front Porch hos vår käre bartender Dan så träffade vi ett otroligt trevligt par vid namn Alexandra och Oliver, dessa umgicks vi med de närmaste timmarna i samband med att vi slukade Mojito efter Mojito. En tid senare möter Carlos upp oss på the Edgewater och vi beger oss till Oliviers bar för att hinna med en förfest till innan vi skall gå ut. Denna förfest drog som vanligt ut på tiden och vi stannade där till två på natten. Väl hemma så har jag och eskil haft en lång diskussion... på gott och ont.... med både hårda och snälla ord. Det har skällts och det har gråtits, försöken till att förstå och att hjälpa har blandats med surheten över att inte få som man vill. Innerst inne så verkar det som man alltid kommer att förbli ett barn och kompromisser kommer alltid vara något som sväljs med en inte så attraktiv smak.

Jag har gråtit idag... av flera anledningar...

Lyssnade myckat på Michael Jackson idag, köpte faktiskt även en skiva med Zero 7. Otroligt bra soft house band som verkligen drar ut på många svängar och som man kan njuta av såväl en spa-kväll i lägenheten som en rött-vin-kväll med vännerna... Ett sound som får en att ständigt sukta efter mer och texter som får en att fundera över sin tillvaro. Zero 7 levererar på många olika sätt...


Avslutar dagens inlägg med ett litet ordspråk som säger mycket....

"Dont let anger be the driving force, for anger will always drive you towards goal you dont wann achieve." Okänd

McDonalds

Slöande av högre klass är det som gäller just nu... Jag och eskil ränner runt och shoppar alldeles för mycket saker som vi egentligen inte behöver men som känns bra att köpa eftersom det är så billigt här i USA jämfört med Sverige.

Dagen har gått ut på att Eskil skall shoppa saker till lite olika folk i Sverige, allt från Iphones till olika kosmetiska produkter. Detta resulterade i ett shoppande från bådas sida som övergick dagens förväntningar. DVD filmer, kläder, Öl, Smoothies, Solglasögon osv osv... onödigt men roligt och trevligt. Lunch intogs i form av enorma smörgåsar på Subway och större delen av dagen spenderades gåendes längs gatorna i Miami. Vår ambition var att besöka ett museum som naturligtvis var stängt just på onsdagar. Vi stannade till på MIAMI INK, vilket inte var särskilt imponerande överhuvudtaget men roligt att ha varit där.

Eskil kämpar digert för att solbrännan skall bli bättre, men han har bara lyckats uppnå en större rödhet som vi nu arbetar aktivt för att lindra... kommer eskil att se ut som en miamibo innan han lämnar oss? Så många frågor och så få svar... spänningen stiger ;)

Jag och Carlos glömde våra id-kort på The Standard när vi var där senast, så en del av dagen fick gå åt för att ta sig dit och återhämta dessa. Därefter droppades vi av på Macys där ytterligare shopping gjordes.

Eskil har faktiskt också fått lite försmak för träning vilket är roligt, så jag tvingar honom med till gymet där vi svettas och stångas med alla kändisar och galet vältränade människor. Ytligheten finner inga gränser men vi lyckas i alla fall upprätthålla någon form av allvar tillsammans jag och Eskil.

Djupa diskussioner intogs också på Starbucks där vi numera dricker "tall Cafe Misto".... idag pratade vi om längtan och saknad och allt vad det kan innebära. Hur man har ett allvar i relationer och vad för sorts konsekvenser detta borde ge i ens vardag. Bra och jobbiga diskussioner som river i sår som inte är läkta och smärta som återigen blir konstant då den tidigare domnats av vardagens rutiner. Det är nog en bra förberedelse på det som komma skall när man återigen kommer hem till Sverige... Rädsla och saknad... blandas med förväntan på att försöka starta om på nytt.... man har kommit till en hel del insikter om vad man vill med sitt liv och hur man faktiskt och rellt skall försöka skapa sig detta. Det gäller dock att vara stark och våga.

Köpte en sladd så man kan vräka ut musiken på ljudsystemet i lägenheten, mycket bra vilket gör att man kan lyssna på allting med betydligt bättre och högre ljud. Eskil försöker introducera fler låtar på Ushers senaste album och det går bra. Ny bra låt på "here I stand" är "Something Special". Usher har återigen lyckats med att skapa en bra låt som verkligen får en att lyssna inte bara till beat utan också till text.

Hittade ett intressant ordspråk som säger mycket om olika saker och talar väldigt mycket till mig.

Lead me not into temptation, heaven help me to be strong. I can't fight all that I'm feelin', and I can't do it alone. Help me break this spell that I'm under, guide my feet and hold me tight. I need 10,000 angels watchin' over me tonight."
Mindy McCready

Brother incoming...

Så idag var dagen när Eskil dök upp i Miami. Något förvirrad strövade han runt på flygplatsen i väntan på att två stycken SoBe bor skulle hämta honom (jag och carlos). Iförd nya solglasögon och med blont hår på topp rusade jag ur bilen och kramade om min käraste av vänner, Eskil!

Trodde faktiskt aldrig att han skulle dyka upp, men det gjorde han och vi har ägnat större delen av kvällen att bara ströva runt. Ta en lång promenad på beachen och att äta mat på en restaurang. Han är helt slut, klockan är ju sex på morgonen för honom och jag är väl lite seg själv. Klockan är nu närmare 00.00 så det börjar bli dags att dra sig mot den där sängen. Skall bli en intressant vecka och se vad vi hittar på... undrar om eskils jetlag hinner lägga sig innan han drar hem igen?

Imorgon blir det nog jetskiing i all fall. Skall bli riktigt spännande, det går snabbt och är roligt! Sedan blir det nog skydiving och även kanske en tripp till disneyworld, men det vet jag inte riktigt.

Vi var i alla fall på ett fantastiskt ställe där pooler och sängar slogs om utrymme.... otroligt mysigt och harmoniskt och jag önskar bara att jag var där med dig.... älvan...

Orkar inte skriva ett längre inlägg nu, ens om musik som lyssnats på eller ordspråk... jag får göra upp det för er imorgon...

tag hand om er

"The Standard" is our standard...

Idag har varit en riktigt slö dag... började med att gå upp ganska så sent och sedan bli hämtad av Carlos för att åka till The Standard. Ni vet det där hotellet som har en gigantisk SPA avdelning med pool osv. Carlos skulle ge sig på en hel makeover innehållande manikyr, pedikyr, ansiktsbehandling massage... osv osv. Jag fick hänga vid poolen i väntan på att jag skulle få min manikyr och pedikyr. Stekandes i solen så började en tjej vid namn Penny prata med mig. Hon och hennes kompis Dave var från NY och var på semester här. Hon hade träffat någon miljonär som hon umgicks med, han hade nu åkt och de visste inte vad de skulle göra resten av resan. Vi pratade ett bra tag och sippade på Belinis, de var riktigt trevliga så vi bestämde att vi skulle ses senare på Gansevoort, som är ett stort partyställe där festen pågår hela dagen och natten. Jag väntade på att min tid skulle dyka upp, vilket den till slut gjorde. Då fick jag Manikyr och pedikyr och ett ljus gick upp för mig... eller snarare två faktiskt.

1. Jag skall sluta bita på naglarna och verkligen ta hand om även denna delen av kroppen
2. Jag kommer att uppskatta när någon gjort sig fin med naglarna för jag vet hur mycket det kräver och betyder!

Så med denna nya övertygelse drömde jag mig bort till ett annat SPA i sverige, där jag hade mina första SPA-möten med en annan människa som jag saknar väldigt mycket... musiken, tankarna och känslan var densamma. Jag vet inte om det var inbillning men faktum var att det luktade likadant... gud vad man saknar det, och det är lätt att blunda och tro att man är någon annanstans och hoppas att saker och ting var på ett annat sätt. Så mycket man vill göra och önskar att man fick göra med den människa som man vill älska.... Så många saker här jag skulle vilja göra med en liten älva...

När behandlingen väl var över och mina nya fantastiska naglar fick se världens ljus så bar det tillbaka till Edgewater, där slängde jag i mig en sen lunch och rusade därefter till Gansevoort, tog faktiskt en Taxi, det kostade 3 dollar.

Väl där så är den första jag stöter på Sean William Scott, ni vet Stifler från American Pie, sedan så ser jag en enorm pool och människor som alla ser ut som de är hämtade från en Hip Hop musikvideo. Här träffade jag på penny och dave och deras kompis Sarah som tydligen skulle dumpa sin pojkvän samma dag.... en något brokig skara med andra ord. Vi satt och hängde och drack drinkar och softade i poolen tillsammans med alla dessa lustiga människor som inte såg riktigt verkliga ut.

Ett par timmar senare tröttnar man, solen börjar gå ner och man tar sig därifrån. Ligger nu i sängen och skriver mitt inlägg. Kanske skall jag dra och äta sushi med dessa nya bekantskaper, men jag får se.

Imorgon kommer faktiskt Eskil hit!! det är galet och knäppt och skall bli fantastiskt härligt! Så det blir en vecka full med äventyr tror jag. Skydiving, jetskiing, disneyworld med mera!

Lyssnar på Ushers senaste album och inte bara hitarna. Tycker att han är en fantastisk artist, han har verkligen hittat hem och som jag tidigare skrivit så är Moving Mountains otroligt känslosam och kraftfull. Se till att ni ser videon också, för den är väldigt mäktig.

en varm dag...

Med nästan 40 grader utomhus så vill man nästan helst vara inne i AC:ns kylande effekt och bara undvika det där stickande varma äckliga därute... Även om det faktiskt är ganska skönt, speciellt om man sätter sig på stranden och bara njuter av brisarna som blåser mot en och ser till att man känner värmen och kylan på samma gång, samt det härliga ljudet från havets vågor som slår mot stranden.

Gick upp tidigt idag, med ont i knät men ändå okej och började med dagens uppgifter. Därefter satt jag mest och snackade med Jason och Jonathan och väntade på att vi alla skulle dra och spela Bowling på företagets bekostnad. Kl 14.00 bar det av och vi satt och drack Cosmos i samband med bowlingkastande. Jag vann faktiskt den riktiga omgången, andra gången gick det dock sämre... men det var faktiskt den första som var den riktiga ;) Det var ovanligt trevligt och vi var väl en 8 stycken som spelade och hade det trevligt. Detta pågick ett par timmar, sedan satt jag faktiskt på stranden ett tag och tittade på havet. Det är verkligen vackert och speciellt när de blåser lite extra. Saknar min gitarr när man sitter där, hade varit väldigt härligt att sitta och plinka på den och skapa saker som man känner inom sig och behöver komma ut och ett bra sätt för mig är att sjunga ut.

Fredag kväll och hemma är det väl nationaldagen... själv är jag helt slut efter att har varit tämligen berusad ganska mitt på dagen, så det blir nog en tidig sänggång för mig. Igår var dock en stor besvikelse när jag skulle ta en kvällspromenad.... väl nere och öppnat dörren så ser jag att det öser ner regn och jag går genast upp igen och tar en väldigt väldigt lång dusch istället... helt fantastiskt skönt och man passade på att grooma sig ordentligt... eller "manscaping" som det så fint kallar det här! haha, skall man vara så fåfäng? jag vet inte, men jag förstår verkligen att tjejer bryr sig så mycket ;) det känns bra och ser bättre ut.

Lyssnat en hel del på Coldplays nya platta och den växer verkligen. Som det brukar göra med deras skivor tycker jag. Speciellt har jag fastnat för låten "Lovers in Japan/Lovers reign". Med sitt melankoliska melodiösa sätt och sångarens välsignade röst så etsar den sig fast och tar med mig på en emotionell resa i Coldplays vågskalp.

Morgondagen skall förrättas helt och fullt på stranden är tanken. Carlos jiddrar om manikyr och annat, jag ser helst att vi spelar volleyboll och softar.

Bra tanke för att lära sig av sina misstag är följande...

"Every time we fall, is another chance to stand up even straighter" Okänd

doctor...?

Jaha då har man försökt besöka en doktor här i USA. Det hade med mitt knä att göra som jag slog i ganska ordentligt igår. Det blev dock inte mycket av det... jag kunde inte sova på hela natten av smärta i knät, något fruktansvärt ont gjorde det och jag vaknade upp flera gånger kallsvettig, och det var antingen för kallt eller för varmt... kallsvettig eller frossande, sköna val eller kanske inte. Till slut lyckades jag somna för en timma eller två, jag smsade Carlos vid halv fyra på morgonen och bad honom att ta mig till en doktor på morgonen. Han ringde och väckte mig runt nio och plockade upp mig strax efter tio.

Väl framme hos en doktorspraktik så visade det sig att de inte hade någon röntgen där och det skulle kosta 200USD att bara få en konsultation och ett recept. Det kändes inte riktigt vettigt, så Carlos sade att han hade ett par Painkillers hemma. Vi drog dit och hämtade dem och jag slängde i mig två stycken.... Detta resulterade i att jag blev i princip hög, smärtan försvann och blev inte lika förnimbar och jag blev tämligen löjlig och flamsig... jag blev helt enkelt hög på dem. Så jag satt mest och flummade på kontoret och snackade med jason, jonathan och carlos. Mycket skratt blev det... vi orkade inte var på kontoret så länge idag så jag och carlos drog iväg till publix för att handla lite matvaror, han tvättade bilen och jag satt och försökte tänja musklerna i knät. Försökte även fixa fler greys avsnitt! Men döm av min förvåning när det visar sig att de sista episoderna var dubbelavsnittet som jag såg för ett tag sedan... kanske får man se om dem helt enkelt...vem vet när den underbara serien börjar igen. Funderar att köpa första säsongen av en serie som heter Jericho, verkar väldigt bra och jag kommer berätta allt om den så tillvida att den införskaffas.

Väl hemma efter alla dessa eskapader så var klockan 18.00 och jag har suttit och fixat med knät och skall nu på en promenad på stranden på kvällskanten.

Ligger och lyssnar på Coldplays nya platta, inte riktigt kopplat greppet om den ännu men som alltid brukar Coldplay leverera en lagom blandning av deprimerad poprock för att man skall totalt fångas av den musik som de skapar. Personlig favorit i deras långa rad av låtar är yellow, tänker alltid på en god vän vid namn Philip när jag hör den. Han brukade spela den akustiskt och göra det väldigt bra!

"Look at the stars, look how they shine for you, and everything you do..." Coldplay Yellow

trött igen... och ont...

Jaha.. då var man hemma efter ännu ett prövande pass där man först tränade delta muskulaturen och därefter abdominae musklerna... dvs axlar och mage ;) Sedan körde vi capoeira för hela slanten och det var där det gjorde ont. Idag hade vi faktiskt instrument och sådant, så det blev att skråla för full hals de sista 20 minutrarna och sjunga till de sånger som capoeiran i Miami använder sig utav. Väl i rodan så drämde jag några stycken i golvet, vid ett av dessa tillfällen föll en kille på mitt knä dock... och det känns faktiskt som att knäskålen hoppade ur led. Det känns konstigt när jag går i sidled nu och kanske vaknar man upp imorgon med svullnad stor som en fotboll på vänster knä, vad vet jag.

Idag så prövade jag och carlos ut modeller på kläder som skall tillfall The Butler. Det blir nog svarta tunna t-shirtar med v-neck. Butler står på höger arm och baktill, helt okej faktiskt. Jason misslyckades dock totalt med sina försök att stryka på företagsnamnet på tröjorna. Tydligen har vi nu också fått en VIP gäst, bland alla våra andra något suspekta gäster på edgewater så har vi nu en concierge från Quintessential. Dessa åker helt enkelt runt i världen och testar olika exklusiva leverne. Alltifrån Burj al Arab till hotell i NYC osv. Verkar vara ett ganska glassigt jobb, men man kan tänka sig att det blir ganska ensamt att åka runt... jag vet själv att det kan vara otroligt tomt att vara borta hela tiden...

AJ MITT KNÄ!

Inget vidare spännande idag egentligen, agerade springpojke och köpte kaffe till hela kontoret och min nya favorit sak "apple fritter" som är någon sorts äpple kaka, väldigt god och passar perfekt till det enda kaffe man kan dricka här, Cafe Misto.

När jag gick hem från gymet nu på kvällen så kände jag ett enormt "craving" efter mjölk. Men nu har jag ingen liten market tillräckligt nära för att jag skulle orka ta mig till en sådan, så jag får nöja mig med vatten och juice.

Såg klart på Nip/Tuck idag, hade bara lite kvar av sista avsnittet. Riktigt bra serie som sagt, men väldigt tung. Där alla relationsbekymmer man kan tänka sig radas upp och kirurgiskt gås igenom. Det är ett hopkok av alla tänkbara draman... men tänkvärt... vackert och sorgset... och man kommer fram till att man älskar bebisar! Det är en lång och plågsam historia som mynnar ut i det mest fantastiska som vi någonsin kommer få uppleva. Kärleken till det liv som vi har skapat tillsammans, det är något otroligt.

Michael Jackson spelar ur högtalarna och det får en alltid att tänka på vilken fantastisk artist han är och har varit. Kommer nog aldrig finnas en större artist. Tycka vad man vill om honom som person, men som artist kommer det aldrig finnas någon större.

Avslutar detta något korta och ganska deskriptiva inlägg med Michael Jacksons ord

"I just can't stop loving you" Michael Jackson

Sex and the City

Just hemkommen från bio med Jonathan och hans vänner. Vi såg Sex and the City... jag trodde att filmen bara skulle vara som ett förlängt avsnitt, men ack så fel jag hade. En riktigt bra film med oväntade vändningar och dramatiska stunder. Jag grät faktiskt fyra gånger... jag är ju så sanslöst blödig.

Med kläder som sprakade om färger som man knappt vågar titta på och med obscena uttryck och scener skapar kvinnorna i Sex and the City en känsla som faktiskt känns äkta. De är i fyrtioårsåldern, framgångsrika, vackra... men ack så ensamma och så sårbara med alla sina bekymmer och problem som faktiskt inte bara handlar om vilka skor man skall ha, utan först och främst om det stora L:et... LOVE... som centrerar våra liv kring detta och får en att kippa efter andan där man bara vill ta stora andetag. Jag blev tagen av filmen inte bara av att den var underhållande, utan för att man kände igen sig själv i flera moment och i olika gestalter. Carrie i Mexico.. det var jag... det var du... Förlåtelse... glömma... gå vidare.. allt fanns med och kramades ihop under de timmar man hade i mörkret. Tårar avlöste skratt och det går inte att undvika att charmas av Samanthas vulgära stil som ändå har en viss sorgsenhet över sig. Lycka kan inte köpas för pengar, men många skor verkar kunna köpa tillfällig glädje. Känns som att jag skulle kunna skriva en lång uppsats om mycket som man kände under filmen och tänkte. Många saker som man verkligen relaterade till själv och som man verkligen kunde känna igen och förstå. Smärta... kärlek... så mycket som man tänkte och funderade över... Bruna lockar som sköljde över filmduken och leenden som fick en att minnas och tänka. I vart fall var det en väldigt bra film, som jag rekommenderar alla att se om de vill gråta och skratta.

Efter filmens slut så var vi ungefär tio stycken som gick till Cafe Segafreddo, som tydligen är stället man vill synas på i Miami... inte för att jag bryr mig det minsta, men det var trevligt att sitta och dricka öl tillsammans och prata om ditt och datt. Efter detta så ringer olivier vid halv tolv och säger att han har låst ute sig och jag får ta mig till Edgewater för at försöka lösa det hela. Nu en dryg timma senare, klockan är snart 01.00 så är problemen lösta och jag lyckades få in honom och hans partner i en lägenhet som stod tom.

Börjar bli riktigt blond nu... nästan löjligt vad askblont håret har blivit dessa senaste dagar... vet inte om det har med ökade soltimmar att göra eller det faktum att jag badar mer. Imorgon kanske jag skall hänga med Carlos till en plastikkirurg.. det kan bli väldigt spännande... nu måste jag dock verkligen sova, för jag skall upp tidigt och ni i Sverige håller väl redan på att stiga upp.

Tag hand om er alla, jag saknar er och tänker på er...

"The universe may not always play fair, but at least it's got a hell of a sense of humor." Carrie Bradshaw, Sex and the City

trött...

Helt slut ligger jag i sängen och klockan är bara 21.55... har precis kommit hem från Equinox, dvs gymet.

Dagarna som gått sedan sist har varit slappa kan man lugnt säga. Söndagen förflöt i lugn takt och avbröts inte av mycket annat än kyrkgång, gym och allmänt tv-tittande på Nip/Tuck som är den serie som just nu avnjutes. Handlar om två plastikkirurger i Miami såklart som kämpar och tampas om mängder av problem. Den är obehaglig för att den känns verklig och välgjord. Den ene är playboy och leker med allt och alla, den andre är en familjefar som kämpar för att hålla liv i ett äktenskap som håller på att falla sönder. Där kärlek och svek slåss om vartannat och alla människor blir påverkade på ett eller annat sätt. I vilket fall som helst så är det en väldigt snygg serie som görs bäst på en stor tv där Gucci kostymer syns och färgerna är så tydliga som bara en HD-tv kan göra dem.

Idag gick jag upp tidigt och fixade iordning de vanliga sysslorna, det var kaos på kontoret och tillräckligt mycket folk för att jag helt enkelt skulle slippa vara där. Så runt tolv tiden så gick jag till beachen och helt enkelt låg där i fyra timmar och avnjöt min Cafe Misto från Starbucks. Läste böcker och badade och njöt av att solen inte hela tiden var framme utan att 35 grader faktiskt känns bäst i skuggan.

Väl klar med detta, mycket blondare och man kan nog faktiskt säga att jag är brun numera, så tog jag mig till gymet där det sedvanliga "slå på sandsäck" följdes av styrketräning och därefter capoeira som var riktigt roligt! En hel grupp var där och tränade och även om träningen var ovanligt inkonsekvent så var det härligt att få träffa massa andra capoeiristas och faktiskt få stryk av deras proffessor. De var väldigt inriktade på fighting och inte så mycket rörelse vilket var lite oroande, eftersom jag efter Darwins träningar har riktat fokus på teknik och rörelse, så kom det något som en chock när folk skickade spark efter spark på varandra i benguela. Tubarau hade nog varit stolt över mig dock och sagt att jag gjorde bra ifrån mig. Jag spelade i princip med alla och kämpade hårt för att hålla energin uppe. Är nu dock helt slut och kan inte annat än duscha och sova... Fick faktiskt stryk också vilket var lite roligt. Tränaren slängde mig i golvet och en annan elev gav mig en spark i huvudet för att jag klantade mig.. jag var väl för trött...

En glädjande nyhet idag var att en god vän har blivit med barn!! Helt fantastikt! blir så glad för deras skull, även om det är lite läskigt så känns det fantastiskt! Barn är verkligen en gåva och jag kan inte beskriva hur mycket jag älskar dem. De är verkligen en gåva till livet, inte bara livets gåva utan en gåva till oss alla. Det är inte så mycket bebisar på South Beach, vilket gör att man än mer uppskattar detta fantastiska som skett!'

I högtalarna hör vi Ne-Yo och Rihanna "hate that i love you".. riktigt bra låt.. man drömmer sig bort och funderar på många saker. Ne-Yo är verkligen riktigt bra, han har den där sammetsrösten som kan lyfta en hel låt och dessutom dansar han fantastiskt bra i sina musikvideos, tydligen är han rätt duktig på Taekwondo också.

Dagens ordspråk får tillägnas det som är störst i livet och som man önskar sig finna... som man tror sig ha funnit och som man alltid kommer önska... Funderade en del på ensamhet idag när man låg på stranden, vad det innebär och vad det kan innebära. Ensamheten är nog det värsta man kan drabbas av som människa. Då det är följden av antingen handlingar eller konsekvenser av andras handlingar. Där smärtan i sig inte är det värsta utan ensamheten, att man själv... nog om detta.. det kan bli ett helt inlägg om detta en annan dag.

"Kärlek är vårt livs största glädje och vår livs största sorg. Den är livet." Franskt ordspråk

Score and Twist...?

Gårdagens strapatser var följande. Först så började dagen med ett hällregn utan dess like, det regnade och regnade och regnade, vilket gjorde att man inte kunde göra mycket annat än att hålla sig inomhus, spela tv-spel eller vad man nu kunde tänkas vilja göra. Detta mycket deppiga väder resulterade i en lång tur i bild med jonathan där mat skulle inhandlas, glömd mobiltelefon plockas upp och billån betalas. Efter detta så satt jag och carlos och jonathan och pratade ett tag om ditt och datt. Strax efter detta var klockan nästan 1800 och dags att rusa till gymet, för att hinna träna innan jag skulle ha min Equifit. Equifit är en tjänst som gymet erbjuder som är en analys av alltifrån styrka till flexibilitet osv. Resultatet är att man får veta hur gammal ens kropp är, matvanor mm. Allt är datoriserat och mycket avancerat, riktigt intressant och spännande, speciellt när resultatet säger att man är i toppform och har en 21årings kropp. ;)

Efter Todds noggranna genomgång av min fysik så var det dags för vår Cocktail och nej det är inte en drink. Det är en blandning på "spray-tan" och vanlig solning. Så detta gjorde jag och carlos vid nio tiden. Jag hade medans jag väntade på Carlos suttit och pratat med Olivier som är brasilian och han frågade om vi skulle hitta på något. Detta något visade sig bli en lång kväll som började på klubben Score. Där intogs drinkar från Straighta bartenders som flörtar med alla för att få så mycket dricks som möjligt. Efter ett antal pimplande på detta ställe gick vi vidare till Twist som är en större klubb och helt fruktansvärt packat med folk. Tack och lov kände Olivier folk som gjorde att vi slapp både inträden och köer... väl inne så var det så mycket folk att man knappt kunde röra sig och efter ett par drinkar till så kämpade vi ett tag på dansgolvet för att sedan fly fältet. Jag var svettig som en gris och mitt vita linne hade blivit orangebrunt av färgen från sprayningen. Klockan var nu 0430.... folk hemma i Sverige har redan gått upp och jag kraschade i säng lagom för att höra alla vänner därhemma logga in på msn... snacka om kontrast.

Denna utgångskväll förtydligade det faktum att människor verkar vara väldigt ensamma här i Miami. Tillit verkar vara något sällsynt och vänskap verkar vara få förunnat utan det är ytliga bekantskaper som är gällande. Sorgligt men sant... Det var trevligt men inte mer än så. Man saknar att umgås med människor som man inte behöver fundera med hela tiden, där språket flyter så bra som bara modersmål kan göra. Där människor är vackra i sig själva och inte i det skådespel de ställer upp för andra. Där naturligheten är det vackra...

Vaknade runt 13.00 idag... seg som bara den och tog mig till starbucks och planterade mig på stranden ett par timmar. Carlos mötte upp mig runt 6 tiden och vi tog oss till Lincoln Road för att äta, därefter strosade vi runt och jag köpte ett par skor till och en svart sidenslips. Carlos lyckades hitta ett par jeans efter många om och men. Nu är klockan snart 00.00 och det börjar bli dags att sova. Morgondagen väntar träning, kyrkan och skall hänga med Todd och Jasmine från gymet och deras vänner på Niki Beach som tydlig är väldigt trevligt, men det blir väl mot kvällen.

Fick mail från en kattuppfödare som jag tagit kontakt med, tyvärr fick honan bara 5 ungar så det fanns inga kvar, men det brukar inte vara problem att hitta katter. Men det kanske är som allt annat? När man väl verkligen börjar leta så hittar man det inte...

Gavin Rossdale dånar i högtalarna från datorn. Är inte han skådespelare som har blivit artist? Inte vet jag, men det är något bekant över honom i alla fall från annat än musik. Han är lagom dyster och munter för att lyssnas på kan nog bäst beskrivas som lättuggat. Det går att lyssna på när som, men inte något man väljer vid ett visst tillfälle.

Nu skall i alla fall jag sova, om jag inte ser på tv lite först... tag hand om er därhemma och hoppas att juni redan nu är bra... saknar er alla

"Half the time the world is ending, truth is I am done pretending..." Gavin Rossdale Love Remains.

Shallow?

Shallow, detta ord som på svenska betyder ytlighet är ett ord som ofta används här i miami. Folk beskriver sig själva med det och använder det för att beskriva andra. Hade ett ganska allvarligt samtal med Jonathan om hans liv och förväntningar. Slutade med att han började gråta då han har mycket som är jobbigt för tillfället, man får försöka vara där så gott man kan och försöka hjälpa till med de råd man kan. Jag har mycket lättare att förstå smärta idag men svårt att förhålla mig till det, då min egen smärta oftast känns som det största problemet.

Dock diskuterade vi det här med ytlighet bland annat och han menade på det folk här är mer ytliga och bryr sig väldigt mycket om sig själva och mindre om sina medmänniskor. Antar att det är på gott och ont, så som jag upplever det är det nog mest på ont faktiskt. Att inte våga bry sig om andra av rädsla för att man skall förlora fördelar inom något område känns som ett ganska taskigt argument för att vara ytlig i sina relationer. Carlos menar på det att folk ofta är i relationer här för att vinna saker och ting. Status, pengar eller annat. Det är sorgligt, när man vet vilket värde relationen i sig kan ha. Att man har en människa som man vill dela allt med och vågar lita på när alla andra faller... att inte kunna ha den där kärleken och tryggheten.. då känns allt annat ganska meningslöst...

På tal om ytlighet så har jag varit lite ytlig igår kväll, då jag trimmade armarna... japp... jag trimmade håret på armarna och det roliga är att jag gillar det. Det är fint och de känns så mjuka... så kanske är det något man kommer fortsätta med.. vad vet jag, i Sverige kan man ibland behöva vinterpälsen ;)

Sitter här med ett glas vitt i handen och nu kommer Carlos för att vi skall ut på stan, först skall vi göra en "Cocktail" som jag kommer berätta en annan dag vad det är för något, sedan blir det kanske drink på en bar eller liknande. Lite skall det firas idag då Carlos sålt en byggnad och tydligen inbringat en större summa pengar.

Hoppas att ni har de bra därhemma, hörde att det skulle bli varmt i helgen. Antar att ni njuter som bara ni kan. Jag saknar er alla och undrar när jag får se er igen. Såg en bild på en älva idag.... då drömde man sig bort...

Lyssnar på Ushers senaste genidrag "Moving Mountains" en låt som verkligen kommer till sin rätt när man ser videon som är helt otrolig. En tung låt, men fantastiskt bra! Usher är ju ett geni vad gäller både dans och musik. Kontrollen som han har över sin röst är få förunnade och det faktum att han verkar vara en rätt trevlig kille gör det hela mycket bättre!


För alla dessa ytliga människor där ute har vi ett passande ordspråk

"Det finns inget bättre skönhetsmedel än lycka."
Lady Marguerite Blessington

galet värre...

Okej jag får väl erkänna... jag har blivit galen i halsband och armband. Införskaffandet av detta började i stockholm en dag i mars tror jag och har sedan dess gått till ringar och skinnarmband av olika slag. Nu har jag dock flippat ut och skaffade mig ett armband för 300 dollar... tack och lov fick jag rabatt på 200 dollar så det kostade "bara" 100 dollar. Galet nog, men fint är det! Faktum är att det är den senaste trenden överallt tydlien och det är en kombination av rock och New-Age. Där stenen i armbandet står för olika saker. De kommer i alla möjliga färger och lädersorter och jag hittade ett som jag verkligen ville ge till en liten älva...som nog är klar med sin uppsats, hoppas det gick bra...

Sista dagarna har varit utan större strapatser, hård träning på gymet som nu också börjar innebära instruktioner i boxning från min capoeira tränare här och mestadels jobb. Massa fixande av papper och registrering av företag och liknande.

Till helgen väntar bland annat biobesök (sex and the city) hänga med Todd som är min personliga tränare och även bowla med hela bögklanen på kontoret. Det skall bli trevligt och spännade, inte varje dag man hänger med dem ut och bowlar. Bowling är för övrigt en av få sporter som jag känner mig okej med att förlora då jag faktiskt inte ser någon prestige i det hela... vet inte om det säger mer om min vanliga dåliga förlorarnatur eller om bowling som sport. ;)

Har precis kommit hem från gymet och en sen middag med carlos, idag var det underarmar, axlar och ben. Därefter ett "abstrength" pass... så man är lagom mör nu och skall bara in i duschen för att sedan försöka sova. Carlos och jag åt på Outback som är något av ett favorit ställe med goda stekar eller underbara sallader och deras specialitet "bloomin onion" är något så häftigt som en friterad lök som ser ut som en blomma, väldigt gott! Deras Key-Lime pie är också verkligen att rekommendera. Satt och pratade mycket om alla möjliga saker och Carlos öppnade sig verkligen och vi pratade om familjer, förväntningar, tankar och bekymmer. Riktigt bra!

I högtalarna spelas nu senaste albumet från One Republic, ni vet bandet som boostades av Timbaland i låten Apologize. Jag ville veta om de hade mer att erbjuda än bara som extra inslag till vår tids mozart. De har det... det är faktiskt ett riktigt bra album med många bra guldkorn som man vill lyssna på om och om igen. Låt som har fastnat hårt är Hearing Voices med tidigare nämnda One Republic.

Vet inte om jag är ensam om att ha sagt detta, tror jag verkligen inte men det är en tanke som ofta är med mig.... Godnatt allihopa och ni i Sverige sover säkert redan sött...

"Alla älskar något, därför måste alla vara vackra" Johannes...

I survived

Jaha då har man överlevt Memorial Day även kallad hip-hop weekend. Det var faktiskt första gången som jag kände mig något hotad när man gick igenom ett riktigt packat south beach och människor blev muddrade av polis överallt, spyor och fulla människor trängdes med kostymklädda vakter och hip-hopare delade ut sin musik överallt. Stora partyn med Nelly, Ne-yo och andra var överallt och köerna ringlade långa överallt! Själv gick man svettig genom stan med Equinox påsen över axeln, trött efter ännu ett pass på gymet och undrandes om man skulle behöva slåss på vägen. Faktum var att jag en gång knöt mina skor av den anledningen. Att man skulle behöva tvingas ta till våld, nej riktigt så illa var det kanske inte men tanken och känslan fanns där.

Igår var jag och Carlos på Indiana Jones filmen, den var inte så bra som man hade hoppats på. Nerven var borta och känslan av de gamla filmerna var inte där. Lite som Star Wars filmerna förlorade sin charm så hade denna också förlorat sin charm och dåliga alien referenser blandades med den röda fanans fruktade makt.

Massa nya tankar har smugit sig in i alla fall. Naprapat? Det kanske vore något, jag tycker det låter otroligt roligt och spännande, men samtidigt så är osteopat roligt också ;) Så många saker som man kan tänka sig att göra och vill fixa med. Men man får se vart livet leder en på den slingriga stig som man har tagit hittills så har man inte en aning vad som väntar bakom nästa krök, på gott och ont... Men något sådant vill jag verkligen syssla med. Att kunna jobba med sina händer och kunna hjälpa människor genom att trycka rätt och förstå hur rörelseorganen fungerar i samband med träning och vardagligt arbete. Massa ideer för sådant! Otroligt spännande!

Kom ganska nyss hem från ett pass på gymet, det var Cardio Kickboxning. Hade inte mycket energi idag men jag kämpade mig igenom det. Har även börjat använda mig av sandpåsar och slå på dessa ganska mycket. Riktigt bra faktiskt, tungt, jobbigt, hårt och terapeutiskt. Man slår och slår men påsen ger sig aldrig och till slut så kroknar man och orkar inte mer.

Lyssnar mycket på amerikansk Poprock just nu. Daughtry och Nickelback dånar ut ur mina nya pc högtalare som ger mindre ljud ifrån sig än mina datorhögtalare.... men man får väl vad man betalar för, de kostade 10USD.. så det var inte direkt hela världen. Det finns något charmigt över collegerock. Det är som att tiden går lite långsammare och verkligheten blir som från en fånig amerikanst high-school film, där svårigheter avlöser varandra och lycka mäts i hur man lyckats ta sig undan den senaste förödmjukelsen. Country lyssnas det en del på också faktiskt. Tobias sade att texterna är väldigt bra och när man väl kommer förbi sin ovilja att höra det så kan man faktiskt verkligen utläsa texter som har ett stort djup och man kan lättare förstå det otroliga engagemang som finns för denna folkmusik i detta land.

Ett något filosofiskt ordspråk denna kväll, då det tåls att tänkas på.

Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne.
Jean-Jacques Rousseau


Tag hand om er alla och tänk på att älska er själva, för att verkligen kunna älska varandra.

big boys dont cry... but we do...

Hej igen.... Idag är en sådan där dag... full av längtan saknad, minnen och tankar. En sådan dag när man vaknar upp och undrar vad man håller på med. När man bara vill vara hemma och få allt att fungera att ställa allt till rätta och bara göra det som är bra. Kärlek skall vara roligt, jag håller med... det skall vara det roligaste och bästaste som man skall syssla med i sitt liv och det skall vara något som skänker glädje och energi. 1 plus 1 skall bli mer än 2... det är nog det som är det, man skall inte vara en vissnande blomma utan vara en blomma som sträcker sig efter ljuset i en relation. Man skall vara varandras blomma och sol... Shit vad jag saknar dig....varje dag varje stund, varje timma och varje sekund... Jag vill vara din sol och att du är min blomma.. älvan....

Vad har gjorts dessa dagar då? Igår så spenderade jag och Carlos hela dagen på SPA resorten the Standard som är ett hotell med en spa del, pool osv. Detta gjorde vi tillsammans med Jasmine och hennes pojkvän Glen, deras vänner Matt, Chris och Kelly. Jasmine är en av instruktörerna på gymet som jag lärt känna och hennes pojkvän träffade vi för första gången igår och han var otroligt trevlig. Så vi hängde där, badade och fick pedikyr!! vilket var första gången för mig... något udda då mina tånaglar är närmast obefintliga.... Så där stannade vi mellan 12-17 tror jag, gassande i solen och med mycket samtal om ditt och datt och pimplande Bellinis... Efter detta så gick faktiskt jag till gymet, Carlos ringde sent och sade att han inte skulle med. Därefter var klockan riktigt sent och alla var trötta. Jerome skulle dra till något franskt ställe och frågade om jag ville hänga med, men det var dags att sova tyckte jag... så jag kraschade runt 00.00 och vaknade inte förrän 11am idag...Segade ett bra tag sedan var det dags att ta sig till Carlos för han behövde några dokument från kontoret som jag fick leverera till honom. Sjukt mycket folk och väldigt varmt denna memorial day och hip-hop weekend. Väl hemma hos Carlos så stack vi ut och shoppade lite, eller snarare han shoppade. Jag luktade mest på Escada parfymer och drömde mig bort...

Efter detta stack vi och åt på ett turkiskt ställe... vilket också gjorde att man drömde sig bort, sedan så gick vi och bowlade och drack Margueritas. Väl efter detta då var klockan redan 10.00 på kvällen då ringde Jerome och tyckte vi skulle med till ett ställe. Men vi stack hem till Carlos och kollade på världens sämsta film som gick på TV, Zombie Strippers. Och ja den handlade exakt om detta... Zombie strippor som dödade alla sina offer. Förmodligen den sämsta film jag sett... inte mycket mer att säga om detta... Klockan är nu 00.30 och man ligger i sängen med ett glas vin och skriver några rader för er att läsa. Vet att det är Schlager hemma och de flesta har väl på ett eller annat sätt ägnat sig åt att titta på detta överallt i hela sverige. Jag vet att det säkert har skrikits en hel del på sina håll, orättvisa poäng har delats ut och man har svurit över att inte rätt låt har vunnit och alla pinsamma bidrag som fått visa den bästa sidan från varje land i europa.

Utanför dunkar hip-hop musiken tungt och AC:n har slutat fungera.. så det blir nog svårt att sova inatt kan man säga... av fler anledningar än de vanliga....

Snow Patrols Finish Line spelas i datorn och man tänker sig bort till en plats där det inte finns palmer utan granar och lövskog, där 25 grader är väldigt varmt och där lagom är den bästa beskrivningen på verkligheten...

"Vad är så speciellt med dig?" Strecket till Älvan....

Greys Anatomy again...

Idag såg jag på ett dubbelavsnitt av Greys Anatomy och jag kände att jag bara måste skriva ner en del av tankarna kring detta. Vad som hänt idag tar vi under morgondagen då dagen ännu inte är slut ännu.

( Bilden har jag faktiskt tagit själv ;) tycker den blev ganska bra)

Måste först ge en stående ovation till skaparna av denna serie då den verkligen berör på många sätt. Folk må tycka att jag är blödig eller töntig men jag var på väg att gråta sex gånger under dessa 90 minuter och jag grät faktiskt två gånger. Det intressanta är att det är av olika anledningar. Vid ett tillfälle gråter man av sorg och smärta, skapat av empati för rollpersonerna och deras kontext. Vid ett annat tillfälle gråter man av glädje för att en patient överlevt en operation och den glädje och tacksamhet som detta genererar över livet. Vid de tillfällen man nästan fäller tårar är det oftast över interaktionen av karaktärerna som drar en med över de händelserika fält som är deras vardag. Det får en att fundera och tänka över många saker såsom kärlek, vänskap, val, misstag, konsekvenser och allt annat som våra liv innehåller. Oftast relationer, då det är det som formar våra liv till det som är vad vi kallar vår vardag. Utan våra relationer till människor runtomkring oss så betyder ingenting annat särskilt mycket. Hur mycket pengar man än har kan man inte göra så mycket med dem om man är ensam på en öde ö....

Alla dessa tankar och funderingar tar sig ofta uttryck i denna serie då den som jag tidigare har nämnt är så otroligt välgjord och gestaltar sig med stort hjärta oavsett om det som visas klassas som rätt eller fel, ont eller gott. Det är relationshistorier med proffessionen som bränsle till sorg och glädje. Jag har fastnat helt och hållet för denna serie, kanske för att man ibland hoppas att ens liv var som en sådan serie, och ibland faktiskt känns som en sådan. En såpa som man själv har skapat. Problemet är väl att man inte kan se nästa avsnitt, man är själv med och skapar det.

Så med andra ord, jag är blödig och väldigt känslig... haha många killar skulle säkert skratta mig rakt i ansiktet och speciellt här där folk gör sitt bästa för att upprätthålla en fasad av något som de egentligen inte är.

Tag hand om er och sov gott denna fredag kväll....

"För människan finns blott tre stora händelser: att födas, att leva, att dö. Hon vet ej om att hon föds, hon lider av att dö och hon glömmer att leva."

Jean de la Bruyère

Kärlek?

Enligt Svenska Akademiens ordbok betyder kärlek: "en stark känsla. Böjelse för någon med en önskan om föremålets lycka och välgång. Glädje och tillfredsställelse över att befinna sig i denna persons närhet och att göra honom eller henne till lags. Innerlig tillgivenhet".

Knasigt att man kan våga definiera något sådant som kärlek. Ett ord som inrymmer så mycket av vad det innebär att vara människa, att man överhuvudtaget kan göra det är stort i sig. Sedan att definitionen ovan kanske inte är det som alla tycker är kärlek, eller ens önskar är kärlek är väl en annan sak. Kan man säga att kärlek bör definieras på samma sätt som allt annat, att tillräckligt många rationellt kommer överens om vad det skall vara som vi väljer att säga är det största i vårt liv? Kanske är det så, eller kanske kan vi intellektuellt sätt komma överens tillsammans om något som verkar passa in lite grann och sedan sätta vår egen dialekt på detta uttryck? På ett eller annat sätt så kommer vi alltid välja vår egen definition på detta och det finns väl också många olika sorters kärlek?

* Kärlek till vår familj
* Kärlek till vår älskade
* Kärlek till våra vänner
* Kärlek till vår nästa

I religiösa sammanhang talar man också om olika sorters kärlek, eros, agape och philia vilket används inom olika sammanhang och termer. Där man kan se skillnader emellan köttslig, spirituell och själslig kärlek. Är det skillnad? Bör det vara skillnad? Jag vet bara att jag till slut har lärt mig att verkligen älska och förstå vad det kan innebära. Det är en stor lycka och en stor sorg. Att kunna älska men inte kunna ge...

Det fins inget som uppfyller oss så fullständigt som kärlek, som får oss att handla i storverk och göra mäktiga ting som kärlek. Ingenting som kan göras förståeligt av kärlek... det är oförståeligt irrationellt och helt fantastiskt. När bubblorna spirar och fjärilarna flyger i oss och vi inte vill annat än att få bekräfta och bli bekräftade av den människa som har blivit vårt kärleksfokus.... Det är något helt fantastiskt...

Jag vågar mig inte på ett mer uttömmande inlägg om detta idag, då jag har varken mina vänner här att diskutera med eller litteratur att hänvisa till, utan det får bli som en cliffhanger "to be continued" ;)

Avslutar denna nattliga skrift med mitt eget favoritcitat
"Ingenting är värt någonting om man inte har någon att dela det med"

Memorial weekend

Jaha, nu är det dags för ett stort jippo i Miami under helgen. Hip-Hop weekend eller även mer traditionellt kallat memorial day. Det är till minne av Martin Luther King, tydligen kommer en mängd afro-amerikaner hit då och lever loppan. Carlos och de andra är skräckslagna och planerar att barrikadera sig i sina hus under helgen och inte ta sig ut. Själv hade jag tänkt springa omkring och ta kort, men de sade barskt nej till denna tokiga ide då jag förmodligen kommer bli nerslagen eller värre om jag skulle göra det. Så ja.. Carlos föreslog att jag skulle sova på hans soffa om jag skulle bli rädd och att vi kunde slåss mot alla främlingar osv. något galet och överdrivet men vad vet jag, jag har aldrig upplevt detta tidigare så man har inte någon riktig aning vad som väntar. Tydligen kommer bland annat Nelly med flera att uppträda på klubbar runtom i stan.

Träningen går framåt, speciellt capoeiran är riktigt bra nu. Då jag i princip har privatklasser två gånger i veckan och möjlighet till mera inom kort så gör det faktiskt att jag börjar utvecklas igen vilket är väldigt trevligt. Är även väldigt konsekvent med den övriga träningen vilket är mycket bra.

Har börjat sträck se på en serie som heter DEXTER. Handlar om en sociopat som dödar mördare och han är allmänt charmig och cool. En väldigt bra serie som faktiskt har många intressanta diskussioner och sidospår. Dock är den emellanåt ganska hemsk och skrämmande då man får se en del detalj"ritual"mord. Tydligt är dock att den är gjord med ett stort allvar och man får sig verkligen många tankeställare vad gäller både det ena och det andra och ibland kan man till och med känna igen sig i denna något galna sociopat. Vet inte om det är riktigt bra....

Idag var John P ganska irriterad, det skulle tydligen komma en ägare till huset och han var än mer stressad än vanligt. Jason och Jonathan försökte hänga med i hans stress, men Carlos bara rycker på axlarna och säger "relax". Själv blev jag ivägskickad för att omhänderta en annan byggnad och fixa en del med en av hyresgästerna där. Den sjuka värmen idag gjorde att man svettades som en gris och det bara rann bokstavligen om en när man gick längs kvarteren på south beach. Orkar inte skriva något längre och vettigare inlägg idag så det får helt enkelt bli detta korta och något kaotiska inlägg.

Musiktips, har precis nyligen börjar lyssna på Snow Patrol. Låtarna som har fastnat hittills ordentligt är "Chasing Cars" och "You could be happy" vilket påminner mig om ett viktigt inlägg som jag skall skriva, men det får bli en annan dag. Snow Patrol är lagom deppig alternativ pop som har ett trevligt sound som fastnar på den ledsna delen av musikörat och med melodier och röster som tar en tillbaka till det svenska bandet Granada. Lyssnar även sönder Ushers senaste hit "Love in this club...." gud vad man tänker mycket när man lyssnar på den. Usher är ju ett geni både vad gäller dans och musik och denn gång har han verkligen lyckats igen!

Nej dags att ränna iväg till Equinox, dvs gymet och låta den där kroppen slita igen. Idag är det axlar, ben och ett 30 min ABSTRENGTH pass som gäller.

Saknar er alla därhemma

Något deppigt ordspråk idag, men ändå väldigt sant...

"Den största ensamheten - att inte finnas i någons tankar" Stig Johansson

Före... och Efter

Okej då är det dags... eftersom man nu tränar så mycket här och faktiskt är en hel del i solen så kan man förvänta sig att jag skall förändras fysiskt och inte bara psykiskt under denna vistelse.

Jag kommer komma hem som en bättre människa. Med fokuserade tankar på att bli en bättre vän, pojkvän och kollega än vad jag någonsin varit tidigare. Att komma fram till vad man vill göra, hur man skall göra det och lägga upp en plan för det som skall vara livet. Viktigt att ha mål antar jag? Hur skall man kunna försöka nå stjärnorna i sitt liv om man inte ens vet vilket håll man skall titta åt. Därför måste man nog bestämma sig för vissa saker och försöka se konsekvenser av varje handling man gör och även om man gör fel, för det gör man och kommer att göra så måste man i alla fall vara människa nog att inse sina misstag, felsteg och göra det bästa man kan av det. Det sägs att allt ont också för något gott med sig, jag är inte benägen att hålla med om det... men man kan hoppas, sträva och försöka se att så är fallet. Kan man lära sig av sina felaktiga handlingar i livet, då kan man säga att den förändring som detta skapar hos dig verkligen är av godo då den kan innebära att du blir en bättre människa. Att kunna se detta och våga acceptera detta är dock inte helt enkelt. Trust me, I know... men självförödmjukelse, självömkan och att vältra sig i sin egenskapade sorg är inte attraktivt för någon. Varken för dig som person eller för dig som medmänniska. Hur skall andra kunna se dig på riktigt om du har murar omkring dig som du har byggt upp av din smärta. Ditt eget sinnesbyggda arcatraz....

Men tillbaka till fysiska förändringar... Kortet ni ser här togs för två veckor sedan. Lägg märke till den röda randen på magen, det något plufsiga ansiktet och den blekfeta huden som sätter skräck i alla Miamibor när den visar sig på stranden. Det kommer förhoppningsvis att vara en annan Johannes som speglar sig i glansen om två månader. Där blekfetheten är borta och istället står en ung man med en blick som slår fullständigt övertygar om att här står en man med fötterna på jorden och blicken riktad mot sina stjärnor. Spelande muskler och blont hårt som böljar i vinden med blekta tänder som ler ett leende som slår de flesta andra. HAHA! Jag kan nästan se det framför mig, jag kan dock inte garantera resultatet jag kan inte heller garantera att nästa bild inte kommer vara arrangerad med allt från smink till uppumpning av muskler och även photoshop. Allt för att skapa en illusion om att jag inte bara har ändrat attityd till livet och allt som är viktigt för en utan att man faktiskt har tagit hand om sin egen kropp. Att ta hand om sig själv är inte bara att prata, vara social och se människor i ögat. Det är att vara stolt över sig själv och veta att man är älsvärd. Det är nog det viktigaste av allt! Att veta att man är värd att älskas!

Musiktips, Fergies låt "Big girls dont cry" riktigt bra faktiskt och inte alls som hennes övriga låtar utan faktiskt en som greppar tag i en. Andra valet idag är Snow Patrols "Chasing Cars", som också den har ett djup som verkligen slår en ur stolen när man lyssnar aktivt. Återigen två låtar som kan skänka tårar till ögonen, men det är verkligen två låtar som gör en mycket på gott och ont.

"En sak som vi aldrig kan få nog av är kärlek, och den sak vi inte ger tillräckligt av är kärlek."
Henry Miller

Away...

Hej alla, sorry att jag inte har skrivit på ett par dagar. Men det har helt enkelt varit så att jag inte har varit vid datorn. Tobias, en av mina bästa vänner har varit och hälsat på och vi åkte ner till Florida Keys. Det är de öar som ligger i allra sydligaste Florida där man kan se soluppgång och solnedgång. Key West som är en superkänd ö, där de sydligaste punkterna i det kontinentala USA ligger och där solnedgången tydligen är som ett fyrverkeri där alla känslor blandas och man får se världens underverk på olika sätt. Tyvärr var vi inte nere på Key West på kvällen utan endast under dagen. Vi fick se fina hus, äta bra mat och testa deras Key Lime Pie (som var väldigt god). Vi åkte också på tur i everglades som är en enorm träskmark, nationalpark. Där kan man se delfiner och sjökor, hajar och rockor. Vi såg nästan allt, utom delfinerna men jag planerar att snart åka ner igen och få simma med delfiner!

Tobias hämtade mig i Miami på torsdag eftermiddagen, fredag så var det the Keys, lördag så åkte vi till everglades och på en prime outlet dvs där man kan köpa bra kläder billigt. Jag hittade faktiskt en hel del, så det var trevligt. Därefter tog vi vårt pick och pack till Miami och jag fick visa honom lite av staden. Vi gick runt längs stranden och längs ocean drive och tittade på palmer och pratade som mest. Åt middag och satt och pratade, vi var båda ganska trötta så man gick och lade sig ganska så tidigt även om jag satt uppe och kollade på senaste greys avsnittet ;) Det måste man ju göra.

Idag är det söndag, Carlos familj har åkt och nu skall vi hitta på massa saker. Jag har en ganska lång lista som behöver bockas av. Den innehåller alltifrån delfinsim till fallskärmshoppning. Så det kan tänkas bli ett par äventyrliga veckor. Så jag måste lägga upp en plan för detta och se vad Carlos kan tänkas vilja hitta på.

Två riktigt bra låtar för tillfället, John Mayer "Say" och Sarah McLachlan "Angel". Lyssna på dem om ni vill höra riktigt bra musik, kan dock inte garantera att ni inte börjar gråta när ni lyssnar på dem.

"Alla våra drömmar, var blev de av?
Vi lär oss leva vidare med det vi har.
Alla våra drömmar, som ingen tycks förstå.
Vi låtsas att vi glömt dem, och sen fortsätter vi gå." Ratata

The Bodies

Igår så var jag, Carlos, Alexis och dera farmor ute på en spännande utflykt. Vi åkte til Fort Lauderdale och tittade på en världsberömd utställning som heter The Bodies. Det är en utställning med människokroppen och varje sak man tittar på är faktiskt en riktig människa. Alla delar, hjärtan, organ osv är riktiga och har tydligen preserverats med en speciell metod för att man skall kunna titta på dem i det öppna. Som statyer står de olika preparaten och man får titta och se hur människokroppen verkligen ser ut. En hel del information stod att få veta om respektive organ eller del som man tittade på. Hur muskler fungerade, hur hjärtat fungerade osv. Väldigt spännande men faktiskt en något äckelmagad känsla efteråt. Eftersom allting var riktiga människokroppar så kände man en lagom äckelhet över att ha tittat så nära inpå allting, samtidigt en stor fascination över att man faktiskt fungerar som människa. Helt otrolig utställning som sagt och samtidigt skrämmande att se dessa dockliknande människor faktiskt bestod av riktig hud, muskler, organ och allt annat fantastiskt som vi alla består av.

Efter denna utflykt som varade till sena kvällen så begav vi oss till restaurangen Outback där det serveras härliga stekar med ångkokta grönsaker, riktigt trevligt med andra ord. Därefter var alla ganska trötta och begav sig hemåt för att sova.

I lördags var vi faktiskt även ute och tog några drinkar, det var mitt första besök på en klubb i miami och det var snyggt. Det faktum att det var en renodlad bögklubb gjorde intrycket av att man verkligen är på Miami Beach ännu större. Trevligt att bara sitta och prata och ta det lugnt, dricka dåligt gjorda Gin o Tonics och prata med Carlos och hans vänner.

Den kommande innebär nu träning, träning, jobb och på fredag kommer Tobias för att ta med mig till Everglades vilket skall bli riktigt roligt! Åka träskbåt och se på krokodiler.

"Att slåss med troll, befria prinsessor och döda varulvar, det är att leva." August Strindberg

Miami People

Har ni någonsin hört uttrycket att man skall titta på skyltdockorna för att verkligen få reda hur människorna på plats ser ut?

Nej jag har inte hört det heller. Hurdana är egentligen Miami borna då? Ja de flesta av manligt kön verkar vara homosexuella, kvinnorna är i största majoritet smala med stora bröst och skall man döma av ovanstående uttryck så är det faktiskt i mycket och mån så där som de ser ut. Helt knäppt, men faktiskt sant. Så det är ovanligt konstiga människor som man ser här, alla är så stora eller så vältränade eller "vackra" att man faktiskt blir helt knäpp. Det verkar inte sant som de ser ut, utan det blir mest ett skräckkabinett. Man tänker tillbaka på Sverige och att vi är bortskämda med hur vackra våra kvinnor är. Faktum är att det är sant, vi har otroligt vackra människor i Sverige för att vi bibehåller vår naturliga skönhet. Vårt naturliga sätt att se ut och betonar bara de egenskaper som vi redan har.

Diskuterade mycket av detta med Carlos och han håller helt med och han gillar europeer därför att vi faktiskt inte är så ytliga, utan har kontakt med våra känslor och ett större djup än många av våra amerikanska bröder. Att vi svenskar faktiskt har ett ganska stort djup och kontakt med våra känslor än vad många andra människor i andra kulturer har. Så det är tydligen ett stort plus att vara europé, dock handlar allt tydligen om pengar här i Miami så då kommer man inte så långt ändå kanske. ;)

Sorry att jag inte har skrivit på ett tag, men det har varit mycket jobb och mycket funderingar. Men nu skall vi försöka att bidra till bloggen igen på ett mer kontinuerligt sätt. Det finns många tankar och funderingar på allehanda ting.

Passande ordspråk på denna något sanslösa livsstil...

"Pengar kan inte köpa lyckan, men man får möjligheten att välja sitt eget sätt att vara olycklig."

Tänkvärda tankar....

Livet som singel i Miami har sina goda sidor. Jag erkänner att jag haft tufft, stundvis väldigt jobbigt. Men för några dagar sedan bestämde jag mig för att använda denna tid på rätt sätt och ta hand om mig själv. Jag märker att jag behövde tid att tänka, gå igenom mitt liv, se mina goda och dåliga sidor etc. Jag behöver veta vad jag vill göra med mitt liv.

Hade ett långt samtal med en vän häromdagen som väckte massa tankar hos mig. Jag har inte varit så bra som jag hade velat, men vem är väl alltid det. Ibland känns det som att jag har låtit egoismen ta över och glömt bort de viktiga saker i livet. Det är helt sjukt, ibland är man så dum att man behöver känna att man förlorar något/någon för att inse vilket värde det/den hade. Varför är man så dum egentligen?

Men nog om det, jag vill dela den glädje över att ha fattat ett viktigt beslut. Som sagt jag har funderat mycket på sistone, rannsakat mig själv och till slut har jag kommit fram till några slutsatser som jag vill ska prägla mitt liv framöver. Jag behövde ett mål för mitt liv, något som ger det mening och som fyller mina dagar. Självklart är lyckan det jag är ute efter men hur konkretiseras detta, vad är lyckan för mig, vad är jag ute efter? Många frågor blir det. Jag har hittat ett svar och fattat beslutet att detta bör vara meningen för mitt liv. Här kommer det:

”Jag skulle vilja bli en sådan person som att dagen jag dör kan jag höra min fru säga att jag var den bästa make hon någonsin kunde ha haft, mina barn att jag var den bästa pappa de någonsin kunde ha haft, mina vänner att jag var den bästa vännen och mina kollegor att jag var den bästa arbetskollegan”

Så vill jag att mitt liv ska se ut. Jag vet att sånt inte är fallet just nu, att jag har en lång väg att gå, men det kommer att bli mitt livsprojekt, mitt äventyr. Ser jag på vad jag har gjort på sistone och hur jag har bettet mig så är det självklart att jag är långt borta från målet. Jag vet också att jag inte kan uppnå målet själv, därför blir det avgörande att vara ödmjuk och be de som jag bryr mig om och som bryr sig om mig om hjälp. Men jag vet att med er så hjälp kan jag komma dit. För finns det något större än att göra de man älskar lyckliga? Jag borde be så många om ursäkt för att jag inte har gjort så fullt ut innan. Men som tur är så lär man sig i livet och tittar framåt.

Jag vet jag kommer att fela ibland och att göra rätt ibland. Men det enda jag kan lova är att jag ska anstränga mig så mycket jag kan och lite till för att uppnå detta mål för det är min största önskan.

Ni ser, de här dagarna börjar ge resultat och kanske hinner jag att se mera saker jag måste ändra på och mera saker som ger värde till mitt liv. Jag kommer att skriva ner flera av mina tankar när de mognar.

"Love is so many splendid things, all you need is love" Ewan McGregor Moulin Rouge