Dreaming again....

Hej igen...

Återigen var det länge sedan som man skrev. Jag har mycket att göra nuförtiden och det blir helt enkelt inte att man sätter sig ner och skriver. Min laptop som jag brukar skriva är inte igång lika ofta och som ni kanske vet så brukade jag föredra att ligga i sängen och skriva mina små inlägg. Numera är det den stationära datorn som gäller, och den är egentligen inte lika bekväm att skriva på. Det har något med tangentbordet att göra, det klickar inte lika fint ;)

Jaha, vad har hänt sedan sist då? Skolan är väl det som egentligen är helt dominerande numera. Jag läser anatomi och lär mig alla ben och muskler i kroppen. Detta tar ju faktiskt en hel del tid, men tro det eller ej så är det sjukt roligt! Förutom att vi lär oss benens namn så måste man också lära sig varje enskild muskels ursprung, fäste och funktion. Det låter kanske illa, men med hjälp av att vi springer runt och använder varandra som exemplar så är det andå ganska enkelt att räkna ut hur allting fungerar. Spännande, roligt och utmanande!

Utöver skolan så är det väl träningen som tar en del tid. Det blir både capoeira och styrketräning. Utmaningen för mig ligger i att man alla ens kursare i stort sett är runt 20 och man skall tävla med dem i fysisk uppenbarelse. Det är en utmaning men man får väl försöka sporra sig istället för att bli deprimerad och nedslagen av det ;)

Människorna som man pluggar med är fantastiska. Alla är trevliga, tävlings- och träningsinriktade och alltid med på att spexa eller göra roliga saker. Senast förra veckan hade vi en innebandy turnering och våran klass var utklädda till Smurfar allihopa. Vissa värre än andra ;)

Man kan nog säga att min vistelse i Lund är väldigt positiv, nya människor och erfarenheter och allt möjligt som får en att fokusera på annat. Men fortfarande.... så många tankar... så många funderingar och så många minnen. Just nu känns det som att det kommit tillbaka med större kraft. Alla minnen... så mycket man ville göra annorlunda och så mycket som man önskar att saker och ting var... rörelserna, smekningarna, orden... känslan av att inte vara ensam utan med en människa som betydde och fortfarande betyder så otroligt mycket för en.

Nu är det väl dags att äta frukost och ta sig ut på stan innan man skall jobba på nation denna afton. Utanför denna morgon så är det marknad och man ser stånd överallt som vill sälja sina saker. Jag skall hoppa in i duschen och sedan cykla längs den medeltida staden för att se om man kan hitta några trevliga möbler och dylikt.

Förra veckan hade jag två vänner som hälsade på! väldigt trevligt och roligt att umgås med människor som man tycker så mycket om och som inte är från lund, man kan visa upp sin nya tillvaro och hur allting fungerar. Nästa vecka kommer faktiskt delar av familjen och sedan också Eskil! det skall bli väldigt trevligt!

Dags för mig att hoppa in i duschen! Shit, vad svårt det är för mig att våga vara känslosam numera...

"At last, a good hair day"
Tom Cruise, Vanilla Sky

it's been awhile

Jaha ja, vad har vi här då?!

Det var verkligen ett tag sedan jag skrev här och det har väl hänt en hel del under den perioden. Vad man först kan säga är att jag har bosatt mig i Lund och numera studerar till sjukgymnast. För att vara ärlig så trivs jag som fisken i vattnet. Möjlighet till mycket träning av alla de slag, styrketräning, capoeira, massage och så mycket annat. Det är en glädje att känna att det man studerar verkligen passar en och man trivs både med människorna och med det som man faktiskt skall lära sig.

Jag har också hunnit med att jobba en vända, jag var i Sundsvall och slet som ett djur. Det var sjukt roligt men mycket jobb. Där lärde jag faktiskt känna ett antal fantastiska människor som man verkligen ser som goda vänner numera.

Orkar inte skriva så mycket denna första gång.. antar att man får ta det successivt med att komma igång igen då man haft ett ganska rejält uppehåll.

take care!

Home Alone

Då var man tillbaka i Sverige, och det känns ungefär som att man har vaknat upp ur en dröm. Jag var borta i två månader och nu är man tillbaka. Med ny energi och redo att ta sig an de utmaningar som livet har i beredning för dig.

Hade en intressant flygning bredvid en äldre kvinna vid namn Cordelia. Hon var väldigt mycket för det här med holistisk helning och vi pratade mycket om att diet, träning, att använda sina energier på rätt sätt och hon uppmande mig mycket i det att använda min sorg som en enerigkälla och verkligen försöka att drivas av den istället för att låta den sluka min och mina vänners energier. Så det var en intressant flight med bra utbyten och en bra dialog.

Det var ett sorgligt farväl av Carlos och grabbarna och det känns faktiskt som att vissa av dessa människor kommer vara vänner som följer med en långt framåt. Fantastiskt att man kan möta så godhjärtade människor i en stad som är så fullkomligt besatt av sex, pengar och status. Här finns de guldkorn och jag är otroligt tacksam över att jag träffade några av dem.

Kommunikation, hur viktigt är inte detta? Det sätter fundementet för så mycket som vi gör och har. Det ser till att relationer fungerar i vått och torrt, det gör vårt arbetsliv enklare och det får människor emellan att skapa och förstöra. Jag har lärt mig mycket vad gäller att kommunicera. Att finna ett lugn i samtalet och verkligen både lyssna och ta del av kommunikationen emellan människor. Det handlar inte om mig längre, det handlar om oss. Det handlar inte om jag, det handlar om vi. Att vara i en relation och verkligen kommunicera, det är något otroligt vackert som jag en dag verkligen hoppas få uppleva. Så slå ett slag för mer kommunikation. Prata med varandra, vare sig det är i arbetslivet, med vännerna eller med din älskade. Prata med varandra och upptäck att känslor och allt i livet får ett större värde och att det du delar med dig av ger så otroligt mycket tillbaka.

Känslan av att vara hemma? Rädd? Skrämmande? Ja, mycket.. men jag fungerar. Jag kan jobba hårt, jag har mycket ideer och har en del planer. Det som gäller då nu är att börja beta av det en och en. Att verkligen försöka klara av de mål man har satt upp sig för och påbörja återigen den långa resa som vi kallar livet, som verkligen inte är enkel men som visar oss så mycket vackert. Och det största av allt.. tänk att vara kär och bli älskad tillbaka... så otroligt fantastiskt ;) men det vet säkert många av er redan. Men jag kan säga er att när man finner den där speciella känslan på riktigt... det är inte alla som gör det, men då är det något som överstiger livet självt.

Skall försöka sova strax... även om jetlagen gör sitt så att man inte kan... det får bli att ta ett sömnpiller eller två.

"Make everyday count, make every meeting mean something, make every love everlasting..." Okänd

Sundeck...

Idag var den stora dagen när man skulle tatuaera sig. Dagen började med att vi gick i mässan och sedan traskade vi runt i väntan på att jag skulle tatuera mig. Väl där så visade det sig vara full rulle och det fanns inte tid för mig förrän två timmar senare. Vi återvände efter två timmar då vi hade besökt Nikki Beach och konstaterat att Starbucks har många olika stilar på sina ställen. Då fick vi faktiskt vänta en timme till... så vi traskade vidare, åt lite lunch och återkom sedan för att återigen få vänta på att artisten skulle designa min tatuering.

Väl efter denna halvtimme så fick jag se resultatet av vad de skulle göra av mina ideer... det var inte riktigt som man hade tänkt sig och priset var det dubbla. Det resulterade i att man faktiskt inte gjorde en tatuering utan lade det åt sidan och tar hand om det en annan gång.

Något besviken efter detta så traskade vi återigen runt och upptäckte att vi faktiskt hade spenderat hela dagen med att traska runt... så vi begav oss hem till Edgewater och slappade något.

Efter många om och men bestämde vi oss för att köpa med oss Take-Away från en nära belägen restaurang och sätta oss på taket på Edgewater som kallas för Sundeck.

Där har vi nu faktiskt suttit i fem timmar och diskuterat tillsammans med Olivier allt mellan himmel och jord. Från relationer och förhållanden, till vänskap och religion. Så det var en hel del intressanta argument som utvecklades under dessa timmar. Olivier är en otroligt trevlig människa som verkligen har en styrka som person och vän, en av de mycket få genuina människor som man har lärt känna här i Miami.

Inte lyssnats på så mycket musik här idag, så jag passar på att säga att U2 kan man alltid lyssna på. Det finns få band som har skapat så starka låtar som denna Irländska supergrupp. De tillhör den absoluta supereliten vad gäller musiker och har genom årtionden trollbundit oss med låtar som Where the Streets have no name, One och många många andra. Min personliga favorit är With or Without you, som kan skära igenom vilka tankar som helst och lämna dig därhän med funderingar om så otroligt mycket.


Avslutar dagens ganska korta inlägg med följande ordspråk som är ett som jag verkligen vill, tror och hoppas på...
"Omnia vincit amor" Love conquers all, kärleken besegrar allt...

at the rooftop...

Idag var återigen en fantastiskt slö dag. Jag och Eskil jobbar aktivt för att komma in i den livsstil som anammas här. Främst innebär den att sova sent på morgonen (vilket vi misslyckades fatalt med då jag inte kan sova och eskil går upp runt halv sju på morgonen) stappla sig till starbucks och avnjuta en kaffe för att inleda morgonen. De öppnar faktiskt 6.30 varje dag vilket gör att man i princip alltid kan besöka denna inrättning av kaffe och bakverk. Dagen spenderades således efter att vi vaknat med att slappa runt på stranden, sola och bada och läsa böcker. Runt tretiden så var vi båda så trötta att vi bara ville sova och begav oss därför hemåt efter att ha tittat på sverige-spanien tillsammans med våra nyvunna vänner oliver och alexandra. Efter att ha sovit ett tag bestämde vi oss för att gå på bio och det som avnjöts i mörkret var "The Incredible Hulk" som mest tack vare Edward Nortons briljanta skådespeleri faktiskt vann en plats i "bra filmer" kategorin.

När filmen var slut så gick vi till en privatfest som var på ett hotelltak. Där jobbade nämligen vår vän Olivier Delacroix denna kväll. Eftersom vi var så neddressade hällde vi snabbt i oss en drink och begav oss hemåt för att fräscha till oss, lyssna på discomusik och därefter återigen bege oss till denna fest där vi nu avnjutit drink efter drink och pratat med många och trevliga människor. Amerikaner är dåliga på att dansa och den manliga delen av befolkningen klär sig i allmänhet väldigt dåligt, tack och lov att man är svensk och intresserad. Olivier och Max bjöd oss på drink efter drink och nu när klockan är halv två så kände vi att det helt enkelt var tid för oss att bege oss hemåt för att sova.

Imorgon skall jag tatueras... kommer bli både omtumlande och spännande och jag kommer att visa hur det blev med bilder, det kan jag försäkra er om.

Hoppas ni alla sover gott och jag saknar er alla så mycket, speciellt dig älvan.

kram

"Att tro är att kasta sig ut på 1000 famnars djup och inte veta vad som händer" Kierkegaard

Alfie...

Idag var återigen en slö dag... Började med några arbetsuppgifter på morgonen och sedan så regnade det större delen av förmiddagen, vilket ledde till att man inte kunde göra någonting på förmiddagen. Man fick stanna inne och göra inte så mycket, smålyssna på musik och titta på vissa delar av valda filmer. En av dessa valda filmer blev Alfie, en otroligt bra film med Jude Law i huvudrollen som handlar om en ung man som desperat försöka hitta sitt rätta jag i kärlekens tecken... en vilsen man som söker bekräftelse hos diverse kvinnor och diverse lösa förhållanden som inte leder till något verkligt. Han söker desperat efter det rätta och det som kommer få hans liv att vara något mer än bara tillfälliga förbindelser och möten. Det får en att tänka mycket på ens egen situation hur man tänker och hur man mår, vad man gör och vad man kan tänka sig att vilja göra... Jude Law är för övrigt en otroligt vacker människa som verkligen är en dröm för alla kvinnor och även för män kan jag tänka mig. Alfie glider runt på sin scooter och försöker förföra allt han ser som han uppskattar och lyckas med detta tämligen bra. Med tanke på hans otroligt charmiga yttre, hans oklanderliga klädstil och sanslöst charmiga leende leder till ett effektivt sätt gentemot det täcka könet. Jude Law är ändå Jude Law, icke att förglömma.

Vi besökte även BASS museum of art idag, det var en intressant utställning som handlade om filmstjärnor på Plasma-TV porträtt. Låter lagom skumt men var faktiskt ganska häftigt. Det var TV-apparater som var uppställda som visade minutslånga sekvenser av diverse filmstjärnor. I varje porträtt så fanns det under dessa minuter en förändring. Det kunde vara ett blinkande öga, eller deformerande fötter... allt vad man kunde tänka sig, riktigt intressant och häftig utställning. Även om några av konstverken verkligen var lite läskiga.

Efter detta så skulle vi ta oss till ThierreMas för Eskils hårklippning, så detta gjordes och efter en noggrann dissikering av svålen hos herr Ingvarsson så rände vi in till Publixx och skaffade diverse varor som vi tyckte oss behöva. Själv ansåg jag mig vara blek en dag som denna och såg därför till att ta ett besök på Boca Taning....

Väl hemma så började vi konsumera öl och Mojitos i takt med bagels som också skulle ätas upp. Med ett besök på Front Porch hos vår käre bartender Dan så träffade vi ett otroligt trevligt par vid namn Alexandra och Oliver, dessa umgicks vi med de närmaste timmarna i samband med att vi slukade Mojito efter Mojito. En tid senare möter Carlos upp oss på the Edgewater och vi beger oss till Oliviers bar för att hinna med en förfest till innan vi skall gå ut. Denna förfest drog som vanligt ut på tiden och vi stannade där till två på natten. Väl hemma så har jag och eskil haft en lång diskussion... på gott och ont.... med både hårda och snälla ord. Det har skällts och det har gråtits, försöken till att förstå och att hjälpa har blandats med surheten över att inte få som man vill. Innerst inne så verkar det som man alltid kommer att förbli ett barn och kompromisser kommer alltid vara något som sväljs med en inte så attraktiv smak.

Jag har gråtit idag... av flera anledningar...

Lyssnade myckat på Michael Jackson idag, köpte faktiskt även en skiva med Zero 7. Otroligt bra soft house band som verkligen drar ut på många svängar och som man kan njuta av såväl en spa-kväll i lägenheten som en rött-vin-kväll med vännerna... Ett sound som får en att ständigt sukta efter mer och texter som får en att fundera över sin tillvaro. Zero 7 levererar på många olika sätt...


Avslutar dagens inlägg med ett litet ordspråk som säger mycket....

"Dont let anger be the driving force, for anger will always drive you towards goal you dont wann achieve." Okänd

McDonalds

Slöande av högre klass är det som gäller just nu... Jag och eskil ränner runt och shoppar alldeles för mycket saker som vi egentligen inte behöver men som känns bra att köpa eftersom det är så billigt här i USA jämfört med Sverige.

Dagen har gått ut på att Eskil skall shoppa saker till lite olika folk i Sverige, allt från Iphones till olika kosmetiska produkter. Detta resulterade i ett shoppande från bådas sida som övergick dagens förväntningar. DVD filmer, kläder, Öl, Smoothies, Solglasögon osv osv... onödigt men roligt och trevligt. Lunch intogs i form av enorma smörgåsar på Subway och större delen av dagen spenderades gåendes längs gatorna i Miami. Vår ambition var att besöka ett museum som naturligtvis var stängt just på onsdagar. Vi stannade till på MIAMI INK, vilket inte var särskilt imponerande överhuvudtaget men roligt att ha varit där.

Eskil kämpar digert för att solbrännan skall bli bättre, men han har bara lyckats uppnå en större rödhet som vi nu arbetar aktivt för att lindra... kommer eskil att se ut som en miamibo innan han lämnar oss? Så många frågor och så få svar... spänningen stiger ;)

Jag och Carlos glömde våra id-kort på The Standard när vi var där senast, så en del av dagen fick gå åt för att ta sig dit och återhämta dessa. Därefter droppades vi av på Macys där ytterligare shopping gjordes.

Eskil har faktiskt också fått lite försmak för träning vilket är roligt, så jag tvingar honom med till gymet där vi svettas och stångas med alla kändisar och galet vältränade människor. Ytligheten finner inga gränser men vi lyckas i alla fall upprätthålla någon form av allvar tillsammans jag och Eskil.

Djupa diskussioner intogs också på Starbucks där vi numera dricker "tall Cafe Misto".... idag pratade vi om längtan och saknad och allt vad det kan innebära. Hur man har ett allvar i relationer och vad för sorts konsekvenser detta borde ge i ens vardag. Bra och jobbiga diskussioner som river i sår som inte är läkta och smärta som återigen blir konstant då den tidigare domnats av vardagens rutiner. Det är nog en bra förberedelse på det som komma skall när man återigen kommer hem till Sverige... Rädsla och saknad... blandas med förväntan på att försöka starta om på nytt.... man har kommit till en hel del insikter om vad man vill med sitt liv och hur man faktiskt och rellt skall försöka skapa sig detta. Det gäller dock att vara stark och våga.

Köpte en sladd så man kan vräka ut musiken på ljudsystemet i lägenheten, mycket bra vilket gör att man kan lyssna på allting med betydligt bättre och högre ljud. Eskil försöker introducera fler låtar på Ushers senaste album och det går bra. Ny bra låt på "here I stand" är "Something Special". Usher har återigen lyckats med att skapa en bra låt som verkligen får en att lyssna inte bara till beat utan också till text.

Hittade ett intressant ordspråk som säger mycket om olika saker och talar väldigt mycket till mig.

Lead me not into temptation, heaven help me to be strong. I can't fight all that I'm feelin', and I can't do it alone. Help me break this spell that I'm under, guide my feet and hold me tight. I need 10,000 angels watchin' over me tonight."
Mindy McCready